18.30 på Skog Bygdegård så blir vi många som är delaktiga i fortsättningen av framtagning av Skog/Stråtjäras egna Lokala Utvecklingsplan.
Hej Hej – här kommer en påminnelse om kvällens träff med LUP Skogh Stråtjära. Vi träffas på Skog Bygdegård kl 18.30 till 21.00. Att göra under kvällen:
Genomgång SWOT-analys Skog Stråtjära
Vision Utvecklingsområden med underområden
Vi fikar någon gång under kvällen, trivs tillsammans och skapar bygdens gemensamma framtida vision och mål.
Har du inte varit med på någon av de tidigare träffarna så är du/ni hjärtligt välkomna att kika in och se vad som händer kring arbetet med den Lokala Utvecklingsplanen för Skog Stråtjära.
För mer information skicka epost till helena.naslund@helasverige.se eller ring 070-281 42 92
Hej Skog / Stråtjära 🙂 onsdag den 21 mars startade det upp en process med att ta fram en Lokal Utvecklingsplan för Skog/Stråtjära. Ett erbjudande som kommer från Länsbygderådet Hela Sverige ska leva X-ing Gävleborg.
Den här processen fortsätter i flera steg till och alla som bor i Skog/Stråtjära är varmt välkomna att kliva på tåget och vara med.
Vill du ha tillgång till materialet som det ser ut i nuläget så skicka en förfrågan till min e-post -helena.naslund@helasverige.se – så skickar jag sammanställningen till dig och lägger med din e-postadress i sändlistan för framtida utskick. Här får man också tillgång till kontakter i arbetsgrupperna som är på gång just nu – om man är nyfiken och vill vara med 🙂
MYCKE TEXT FÖLJER NEDAN MEN ÄR DU INTRESSERAD AV VAD EN LOKAL UTVECKLINGSPLAN ÄR OCH INNEHÅLLER SÅ FORTSÄTT LÄS 😉
Vad är en / Hur arbetar vi med en Lokal Utvecklingsplan, baserat på ett underifrånperspektiv?
När man arbetar med lokal utveckling är det viktigt att man utgår från ett underifrånperspektiv. Detta innebär att basen i arbetet är den enskilde människan, Kalle och Stina, som bor och lever i bygden. Därför är det viktigt att det är dessa människor som tar ställning till att arbeta med en Lokal Utvecklingsplan. De skall känna att de frågor som behandlas kommer från dem själva och är sådana som de som enskilda personer anser vara viktiga.
Med andra ord – riksorganisationen Hela Sverige ska leva, dess regionala organisation Länsbygderådet, eller en kommun kan inte vara de som beslutar att det skall arbetas fram en Lokal Utvecklingsplan, för då får vi ”toppstyrning” och tappar underifrånperspektivet. Dessa nämnda skall/kan dock utgöra en resurs för att arbetet kommer igång, genom att skapa resurser och erbjudande om detta. Därefter måste bygden ta ställning till möjligheten.
En Lokal Utvecklingsplan är en stor tillgång för kommunen när det gäller deras framtida arbete med exempelvis Översiktsplaner. Och en tillgång för bygden själv när man ansöker om ekonomiska medel av olika slag – LUPen påvisar att det inte är enbart en styrelse eller mindre arbetsgrupp med några få eldsjälar som står bakom ansökan utan det är hela bygden.
Det som skiljer en Lokal Utvecklingsplan ifrån en Översiktsplan är det breda innehållet. En Översiktsplan innehåller mer av de ”tunga” områdena, t ex markanvändning, vatten och avlopp, industrimark, övergripande miljöfrågor.
En Lokal Utvecklingsplan innefattar (vanligtvis) även frågor av mer ”mjuk” art, såsom samverkan och bygdegemenskap, kultur, fritid, grönområden, service, småskalig turist- och besöksnäring, sysselsättning med mera – d v s allt som gör bygden till den bygd där jag vill leva, bo och utvecklas i.
Vad kommer en Lokal Utvecklingsplan att innehålla?
Det vet vi inte. Det beror helt på deltagarna och bygdens beskaffenhet. Inga planer blir de andra lika eftersom det bygger på ett underifrånperspektiv – d v s den enskilda bygden!
En Lokal Utvecklingsplan innehåller vanligtvis utvecklingsområden med olika delfrågor som bygden vill utveckla. Dessa kan normalt indelas fyra olika ”nivåer”:
1 Frågor som bygden själva kan fixa ”enkelt” – t ex iordningställa badplats, samlingsplats mm. Vad som kanske krävs där är att man bestämmer en tid och ett datum och helt enkelt fixar det. Man tar med sig röjsåg och krattor och går dit och snyggar upp området om det är det som frågan gäller.
2 I andra fall kan det finnas kostnader med i bilden. Då kan bygden gemensamt t ex söka bidrag från Leader för bygdeutveckling (kan dock variera från Leaderområde till Leaderområde). Finns en Lokal Utvecklingsplan ser man att frågan inte är någon liten ”enstaka” fråga någon/några personer vill fixa, utan att det är en helhet i en större satsning på bygdeutveckling och att det är bygden som står bakom ansökan.
3 I det tredje fallet kan det vara frågor som kommunens måste hantera och ta ställning till. Den lokala planen är då ett bra informationsmaterial om att den specifika frågan är en del i en helhet och att det är bygden som står bakom den, inte bara den/de som tar kontakt med kommunen. Skapar möjligheter till information och diskussion i förhållandet bygd kontra kommun. Om det sedan går att hitta lösningar är en annan fråga, men det är viktigt att det skapas forum för framtida kontakter och samverkan.
4 I det fjärde fallet kanske inte ens kommunen kan avgöra frågan. Det kan t ex gälla att man önskar utveckla en rastplats efter ”stora” vägen, vilket kan vara ett ansvar för t ex Vägverket. Där kan bygden och kommunen gemensamt lyfta frågan till diskussion, vilket ger en helt annan tyngd än att någon enskild i bygden gör detta.
En Lokal Utvecklingsplan fyller därmed fler funktioner; en bra information till nyinflyttade i bygden, ett underlag till framtida ansökningar om projektmedel via t ex Leader, information till kommunen om bygdens önskemål och vision, men framförallt en gemenskap att tillsammans forma den framtida bygden och dess utveckling.
Hälsning
Trevlig Helg
/ Helena Näslund
Processledare
Länsbygderådet Hela Sverige ska leva X-ing Gävleborg
helena.naslund@helasverige.se
070-28 14 292